F T E R I O T Ė T - NJERĖZ TĖ DIJES

Nafiz Bezhani - jurist, shkrimtar

Home
Njerėz tė dijes
Isa Hizmo
Lazo Kofina i parė
Lame Xhama - Mėsues i Popullit
Xhevdet Kofina - Mėsues i Popullit
Pr. Dr. Ismet Elezi
Pr. Dr. Besim Elezi
Pr. Dr. Muzafer Korkuti
Pr. Dr. Sezai Braho
Pr. Dr. Hamlet Bezhani
Prof. Dr. Jakup Mato
Prof.as. Dr. Zeko Braho
Prof.as. Dr. Fejzi Hizmo
Prof.as. Dr. Mukadez Ruka
Prof.as. Dr. Vehap Bezhani
Prof.as. Dr. Edip Bezhani
Prof.as. Dr. Zaēe Malo
Dr. Kudret Mita
Guro Zeneli - publicist, shkrimtar
Sulejman Mato - shkrimtar
Agim Mato - shkrimtar
Xhemal Mato - telekronist
Nafiz Bezhani - jurist, shkrimtar
Liri Fterra - publiciste
Sheri Mita - artist, regjisor
Ilir Bezhani - artist, regjisor
Fiqret Fterra - publicist
Ejup Mita

bezhaninafiz.jpg
Nafiz Bezhani, jurist, shkrimtar

NAFIZ ISMAIL BEZHANI (1928 – 2004 ) : Kryetar i Komisionit Shtetėror tė Kontrollit tė Figurave, anėtar i Gjykatės sė Kasacionit, shkrimtar, avokat.

Lindi nė Fterrė, ku kreu dhe arsimin fillor. Shkollėn e mesme e kreu nė Tiranė. Ka mbaruar Fakultetin Ekonomik e mė pas atė Juridik nė Universitetin e Tiranės.

Nė vitin 1943 merr pjesė nė ēetėn territoriale tė fshatit dhe po kėtė vit inkuadrohet nė Brigadėn e Parė Sulmuese. Nė gusht 1944 ėshtė delegat nė Kongresin e Parė tė Rinisė Antifashiste nė Helmes tė Skraparit. Pėr kontribut nė luftė ėshtė nderuar me pesė dekorata.

Pas ēlirimit punoi nė dikastere qendrore dhe mė vonė si gazetar. Manifestonte idera liberale e demokratike dhe  pas Konferencės sė Tiranės nė vitin 1956 pėrjashtohet nga Partia si armik i saj.

Pėr njė periudhė tė gjatė kreu punė tė rėndomta, sepse i ishte ndaluar nėpunėsia. Por u muarr me krijime e pėrkthime, si dhe me studime shkencore, sidomos nė fushėn e jurispodencės.

Nė vitin 1992 zgjidhet nga Kuvendi Popullor anėtar i Gjykatės sė Kasacionit. Po kėtė vit merr pjesė nė procesin e 2 prillit, si avokat i familjeve tė Dėshmorėve tė Demokracisė nė Shkodėr, pėr tė cilin botoi edhe librin “Procesi i shekullit”

Mė 18 gusht 1997 Kuvendi Popullor e emėron Kryetar tė Komisionit Shtetėror tė Kontrollit tė Figurave, ku dha njė kontribut tė veēantė.

Mė 1994 botoi librin autobiografik “I mallkuari o Noes”, ndėrsa nė vitin 2002 e  nė vazhdim botoi librin “Mėkatarėt”, nė tre vėllime dhe mė 2004 librin “Me tė madhin  Samėrset Mom”.

Enter supporting content here

Fteriotėt janė njerėz tė mirė